På Docrates Cancersjukhus får patienter med tarmcancer omfattande diagnostik, individuellt anpassad behandling och sakkunnig uppföljning utan väntetid.
Kort om tarmcancer
- Tarmcancer är ett samlingsnamn för tjocktarmscancer, tunntarmscancer och ändtarmscancer.
- Symtomen på tarmcancer kan initialt vara svårupptäckta, men de vanligaste tecknen är buksmärta, förstoppning, diarré och varierande tarmfunktion.
- Vid misstanke om tarmcancer ingår rektal palpation, endoskopiska undersökningar och vävnadsprover i de primära undersökningarna.
- Den primära och botande behandlingen för tarmcancer är kirurgi. Som tilläggsbehandling används ofta läkemedels- och strålbehandling.
Vill du boka tid hos en onkolog?
Du kan boka tid online eller genom att ringa vår tidsbokning. Du kan också lämna en kontaktförfrågan, och en av våra svensktalande sjuksköterskor kontaktar dig så snart som möjligt.
Boka tid
Önskar du bli uppringd?
Symtom på tarmcancer
Symtomen på tarmcancer kan länge vara milda eller diffusa, vilket gör att sjukdomen kan utvecklas långt innan den diagnostiseras. Symtomen på tarmcancer kan lätt förväxlas med exempelvis hemorrojder, irritabel tarm eller andra matsmältningsbesvär.
Typiska symtom på tarmcancer är:
- Förändringar i tarmfunktionen, som diarré, förstoppning eller växling mellan dessa
- Blödning från ändtarmen eller blod i avföringen
- Oförklarlig viktnedgång
- Buksmärtor eller uppblåsthet i buken
- Ihållande trötthet
- Anemi och låga hemoglobinvärden
Symtomen på tjocktarms- och ändtarmscancer är ofta liknande, men vid ändtarmscancer är blödning och känslan av att tarmen inte töms ordentligt vanligare. Klåda vid ändtarmsöppningen kan ibland vara relaterad till ändtarmscancer. Tunntarmscancer och blindtarmscancer kan orsaka buksmärtor, symtom på tarmobstruktion eller blödning.
Det är viktigt att notera att de listade symtomen inte alltid tyder på cancer, men om de kvarstår bör orsaken utredas. Om du misstänker tarmcancer eller har fått en cancerdiagnos kan du snabbt och utan remiss få en tid hos en specialistläkare på Docrates Cancersjukhus.
Diagnostik av tarmcancer
De första undersökningarna vid misstanke om tarmcancer inkluderar rektal palpation, endoskopiska undersökningar och vävnadsprover. Vid diagnostik av tjocktarmscancer är koloskopi, det vill säga tjocktarmsendoskopi, den viktigaste undersökningsmetoden.
Vid koloskopi undersöks hela tjocktarmen med ett flexibelt endoskop, från ändtarmen till övergången mellan tunntarmen och tjocktarmen. Vid behov kan vävnadsprover, så kallade biopsier, tas under endoskopin. Små polyper kan samtidigt avlägsnas helt.
Vid bedömning av cancerns spridning används bilddiagnostiska undersökningar, som datortomografi (CT) och magnetkamera (MRI).
Diagnostiska metoder för tarmcancer:
- Rektal palpation
- Endoskopiska undersökningar
- Vävnadsprov (biopsi)
- Laboratorieprover
- Datortomografi
- Magnetkamera
Screening av tarmcancer
Screening av tarmcancer är en viktig del av tidig upptäckt. I Finland riktar sig screeningprogrammet för närvarande till personer mellan 60 och 70 år, men det är avsett att utvidgas till att omfatta alla mellan 56 och 74 år.
Screeningmetoden är ett immunokemiskt avföringsblodtest (FIT), där provet enkelt tas hemma. Till exempel var testet positivt hos cirka 5 procent av de finländare som screenades år 2023. Endast en liten del av dem diagnostiserades med symtomfri tarmcancer vid endoskopisk undersökning, men hos en betydande del upptäcktes förstadier till cancer eller andra tarmsjukdomar som är fördelaktiga att behandla. Det är därför starkt rekommenderat att delta i det nationella screeningprogrammet för tarmcancer när man får en inbjudan.
Behandling av tarmcancer
Behandlingen av tarmcancer planeras individuellt utifrån cancerns placering, spridning och patientens allmäntillstånd. Behandlingsresultaten för tarmcancer är goda om behandlingen kan påbörjas i ett tillräckligt tidigt skede.
Den primära och botande behandlingen för tarmcancer är kirurgi. Som tilläggsbehandling används ofta läkemedels- och strålbehandling. Ibland kan det vara nödvändigt att ge extern strålbehandling eller en kombination av strålbehandling och cytostatikabehandling redan före operationen.
Behandlingsmetoder för tarmcancer:
Kirurgisk behandling (den vanligaste behandlingen för tjocktarms- och ändtarmscancer)
Kirurgi är den primära och enda botande behandlingen för tjocktarms- och ändtarmscancer. Operationer för tjocktarmscancer utförs vid Mehiläinen Helsinki Bulevardi, och behandlingsteamet samarbetar nära med läkaren och den koordinerande sjuksköterskan på Docrates Cancersjukhus.
Tack vare avancerade kirurgiska tekniker har behandlingsresultaten förbättrats och återhämtningen är snabbare. En permanent stomi behövs numera sällan, vilket förbättrar livskvaliteten. Vid tjocktarmscancer opererar man oftast bort en del av tjocktarmen. Vid ändtarmscancer tas en del av ändtarmen, eller ibland hela ändtarmen, bort beroende på var tumören sitter. Om tumören är nära ändtarmsöppningen kan en permanent stomi behöva göras. Efter operationen undersöker en patolog den avlägsnade tumören noggrant, vilket ger viktig information om sjukdomens spridning.
Cytostatikabehandlingar (cellhämmare)
Efter operationen ger läkarna en individuell rekommendation för läkemedelsbehandling baserad på aktuell forskning och behandlingsrekommendationer.
Syftet med tilläggsbehandling (adjuvant behandling) är att förhindra återfall av cancer efter operationen. Adjuvant cytostatikabehandling används som efterbehandling om cancer har spridit sig till närliggande lymfkörtlar eller om det finns andra faktorer som ökar risken för återfall i samband med cancer och/eller operation. Målet med cytostatikabehandlingen är att förstöra eventuella enskilda spridda cancerceller och därmed förhindra bildandet av metastaser.
Hörnstenarna i adjuvant behandling för tarmcancer är 5-fluorouracil och kapecitabin i tablettform. Vid behov kombineras dessa med oxaliplatin för att ge extra effekt. Läkemedelsbehandlingar kan ha varierande biverkningar, och vi lägger särskild vikt vid att förebygga och behandla dessa.
Strålbehandling
Vid ändtarmscancer används strålbehandling ofta som en förbehandling för att minska risken för lokalt återfall av cancer. Om cancer har spridit sig kan strålbehandling ibland också användas för att behandla metastaser. På Docrates Cancersjukhus planeras och optimeras strålbehandlingen alltid individuellt för varje patient med hjälp av den senaste tekniken.
Målinriktade läkemedel och immunoterapi vid behandling av spridd cancer
Spridd tarmcancer kräver ofta kombinationsbehandlingar. Målet med behandlingen är att förlänga livslängden, lindra symtom och förbättra livskvaliteten. Med läkemedelsbehandling strävar man efter att få tumören under kontroll, förhindra att nya metastaser bildas och i bästa fall krympa metastaserna tillräckligt mycket så att de kan avlägsnas med operation eller förstöras med annan lokalbehandling. I behandlingen används cytostatika och biologiska så kallade målinriktade behandlingar. Valet av målinriktad behandling förutsätter genetisk testning av tumören. För en mindre andel av patienterna kan även immunterapi vara lämplig, med vilken det egna immunsystemet aktiveras att angripa cancercellerna.
Prognos för tarmcancer
Prognosen för tarmcancer är bättre ju tidigare sjukdomen upptäcks och lämplig behandling kan påbörjas.
Prognosen för tjocktarms- och ändtarmscancer beror på sjukdomens spridning vid diagnos. Prognosen för tjocktarmscancer som upptäcks i ett tidigt skede är god, och överlevnaden för tjocktarmscancer är möjlig hos 60–80 procent av patienterna. Spridd tarmcancer försämrar prognosen, men med nya behandlingar kan även avancerad sjukdom behandlas effektivt. Om spridningen är begränsad och metastaser kan avlägsnas eller förstöras med behandling kan det leda till att cancern botas.
Uppföljning av tarmcancer
Efter behandling av tarmcancer är regelbunden uppföljning mycket viktig eftersom vissa cancerformer kan återkomma. Uppföljningen inkluderar endoskopiska undersökningar, övervakning av CEA, det vill säga tumörmarkörer, samt bilddiagnostiska undersökningar vid sjukdomar med hög risk för återfall. Tjocktarms- och ändtarmscancer botas ofta med kirurgi och adjuvant behandling, men vissa återkommer trots behandling. De återkommer typiskt nära modertumören eller som metastaser i levern, lungorna, bukhålan eller äggstockarna. Mer sällan förekommer metastaser i skelettet eller hjärnan.
Uppföljningsbesök planeras individuellt, och på Docrates Cancersjukhus träffar patienten sin egen läkare enligt ett anpassat schema. Om nya symtom eller bekymmer uppstår efter behandling kan ytterligare undersökningar snabbt ordnas.
Vid uppföljningen kan Docrates Cancersjukhus använda den senaste tekniken. Mätning av cirkulerande DNA (ctDNA) från tumören i blodomloppet hjälper till att identifiera de patienter vars cancer är på väg att återkomma. ctDNA-testet ersätter inte andra uppföljningsmetoder utan kompletterar dem.
Riskfaktorer och förebyggande av tarmcancer
Alla riskfaktorer för tarmcancer är ännu inte kända, men både miljöfaktorer och ärftlighet har visat sig påverka tumörens uppkomst.
Riskfaktorer för tarmcancer inkluderar bland annat:
- Ålder, risken ökar hos personer över 50 år
- Ärftlighet och genetiska syndrom relaterade till tarmcancer
- Inflammatoriska tarmsjukdomar, särskilt i svår form eller obehandlade
- Hög konsumtion av rött kött och bearbetade köttprodukter
- Övervikt, låg fysisk aktivitet, rökning och hög alkoholkonsumtion
Förebyggande åtgärder betonar hälsosamma levnadsvanor, tillräckligt intag av kostfiber, motion och att undvika rökning. Dessutom möjliggör screening av tarmcancer tidig upptäckt och förbättrar behandlingsresultaten avsevärt.
Nu finns vi även i Stockholm
Du är välkommen om du har fått en cancerdiagnos eller misstanke om cancer. Du kan även boka en tid hos vår cancerspecialist för att få en second opinion om din diagnos och/eller behandlingsplan. Vi avsätter gott om tid för ditt besök för att noggrant sätta oss in i just din situation.
Läs mer om vår klinik i Stockholm