Levercancer – symtom, diagnostik och behandling

Levercancer innebär cancer som utgår från levervävnad. Den vanligaste formen är hepatocellulärt karcinom. Den utvecklas oftast i en tidigare skadad lever. Behandlingen planeras alltid individuellt utifrån hur utbredd sjukdomen är och hur levern fungerar. Vid får du snabbt tid hos en specialistläkare utan remiss.

Vill du boka tid hos en onkolog?

Du kan boka tid online eller genom att ringa vår tidsbokning. Du kan också lämna en kontaktförfrågan, och en av våra svensktalande sjuksköterskor kontaktar dig så snart som möjligt.

Boka tid

Önskar du bli uppringd?

Levercancer i korthet

• Levercancer har ofta en långvarig leversjukdom i bakgrunden, som till exempel kan bero på virushepatit, riklig alkoholkonsumtion eller övervikt.
• Diagnosen levercancer baseras på avbildning, blodprov och vid behov vävnadsprov.
• Behandlingen planeras individuellt. Alternativen är operation, lokala behandlingar, strålbehandling, embolisering dv. strypt blodflöde eller läkemedelsbehandling.

Symtom på levercancer

Levercancer kan länge ge få symtom. Symtomen tilltar när sjukdomen fortskrider, och de flesta symtomen beror på nedsatt leverfunktion. En tidig bedömning är viktig för att behandling ska kunna inledas i rätt tid.

Vilka är typiska symtom vid levercancer?

• Trötthet och aptitlöshet
• Smärta eller känsla av fyllnad i övre delen av buken
• Viktnedgång och feberkänsla
• Gulsot, gulnad hud och gulfärgning av ögonvitorna
• Klåda
• Illamående/kräkningar
• En knöl i övre delen av buken som kan kännas med handen
• Ascites, det vill säga vätskeansamling i bukhålan

Leversjukdom kan leda till inre blödning eller leversvikt. Personer med leversjukdom som utvecklats till cirros, kronisk leverskada, bör följas upp med avseende på utveckling av levercancer.

Spridd levercancer

Hepatocellulärt karcinom, kan ge metastaser eller satellitförändringar till andra delar av levern och i ett senare skede även till andra organ. När sjukdomen har spridit sig eller leverfunktionen är nedsatt är målet med behandlingen att kontrollera sjukdomen, förlänga livslängden och lindra symtomen. Då används systemiska läkemedelsbehandlingar, emboliseringsbehandlingar riktade till de kärl som försörjer tumören samt noggrant riktad strålbehandling.

Diagnostik av levercancer

Diagnostiken av levercancer bygger på en kombination av flera undersökningar. Vid misstanke om hepatocellulärt karcinom är blodprov, till exempel leverfunktionsprover, ofta de första undersökningarna. Avbildning har en central roll. Ofta görs först en ultraljudsundersökning, och för att bekräfta fynden används datortomografi med kontrastmedel eller magnetisk resonanstomografi. Dessa visar tumörens storlek, läge och kärlförsörjning, vilka är viktiga för planering av behandling.

Docrates Cancersjukhus satsar på noggrann bedömning av hepatocellulärt karcinom i tidigt skede för att hitta rätt behandlingsmetod.

• I blodproven bedöms leverfunktionen och tumörmarkören alfafetoprotein (AFP) mäts; den är tydligt förhöjd hos upp till 80 procent av patienterna med hepatocellulärt karcinom. Förändringar i blodvärdena visar på behov av fortsatta undersökningar och den egentliga diagnosen ställs med avbildning och vid behov vävnadsprov.
• Med datortomografi kan man se tumörens utbredning och eventuell spridning.
• I samband med avbildningsundersökning tas ofta ett prov från tumören för att fastställa om det rör sig om cancer eller inte. Undersökning av vävnadsprovet är det säkraste sättet att avgöra om en förändring i levern är god- eller elakartad. Till skillnad från många andra cancerformer kan hepatocellulärt karcinom vid typiska fall vid behov diagnostiseras utifrån blodprov och avbildningsundersökningar även utan vävnadsprov.

Behandling av levercancer

Behandlingen av levercancer planeras individuellt utifrån tumörens utbredning, leverfunktionen och patientens allmäntillstånd. Målet är att bota sjukdomen om möjligt, eller att kontrollera sjukdomen, förlänga livslängden och lindra symtomen.

Vårt multiprofessionella team bedömer noggrant möjlighet till operation samt lämpligheten för lokala behandlingar, embolisering, strålbehandling och läkemedelsbehandling. Vårdplanen görs tillsammans med patienten.

Vilka behandlingsformer finns för levercancer?

• Operation: effektiv när tumören är begränsad i storlek, borttagning är anatomiskt möjlig och övrig lever är tillräckligt frisk. Med operation kan en stor del av frisk lever avlägsnas, men en cirrotisk lever begränsar möjligheterna till operation eftersom funktionen är nedsatt.
• Levertransplantation: övervägs om cancern är begränsad men samtidig leversjukdom hindrar vanlig operation. Förutsätter att noggranna urvalskriterier uppfylls avseende tumörernas storlek och antal samt fullständig avhållsamhet från alkohol.
• Termoablation: lokal behandling där en nålsond förs in i tumören och tumören förstörs genom att vävnaden kortvarigt upphettas till hög temperatur.
• TACE (kemoembolisering) och SIRT (radioembolisering): en kateter förs till det blodkärl som försörjer tumören och mikroskopiskt små partiklar injiceras för att stänga tumörens mikrocirkulation. Vid TACE injiceras även cytostatika i kärlet, medan partiklarna som används vid SIRT är radioaktiva.
• Strålbehandling: stereotaktisk strålbehandling ger en hög dos till ett millimeternoggrant avgränsat område när operation, termoablation eller embolisering inte lämpar sig.
• Läkemedelsbehandling: används i de fall där hepatocellulärt karcinom på grund av sin utbredning inte lämpar sig för lokala behandlingar, som operation, termoablation eller embolisering. Alternativen för läkemedelsbehandling har ökat avsevärt under de senaste åren. Det finns både immunologiska läkemedelsbehandlingar och så kallade målinriktade läkemedelsbehandlingar. Det är viktigt att välja det alternativ som bäst passar patientens situation. Nya läkemedelsbehandlingar undersöks aktivt.

Läs mer om stereotaktisk strålbehandling

Läs mer om strålbehandling vid levercancer

Vi strävar efter att erbjuda möjlighet att delta i kliniska prövningar, inom vilka patienten kan få nya behandlingar under noggrant kontrollerade former.

Prognos vid levercancer

Prognosen vid levercancer beror framför allt på sjukdomens stadium, leverfunktionen och de behandlingsalternativ som finns tillgängliga.

Vid tidig, begränsad sjukdom kan operation eller ablationsbehandling vara botande. Vid mer avancerad sjukdom kan läkemedelsbehandlingar, embolisering och stereotaktisk strålbehandling förlänga livslängden och lindra symtomen. Hög ålder hindrar i sig inte behandling, men levercancer hos en äldre person kräver en individuell bedömning av funktionsförmåga och samtidigt förekommande andra sjukdomar, så att behandlingen kan väljas korrekt.

Leversvikt kan hindra användning av effektiva cancerbehandlingar. Symtomlindrande vård kan då vara det bästa alternativet för patienten.

Vårdplanen görs alltid tillsammans med patienten.

Riskfaktorer och prevention av levercancer

Globalt orsakas de flesta hepatocellulära karcinom av virusorsakade hepatiter. I Finland och andra västländer är ledande orsaker alkoholkonsumtion samt i ökande grad leverpåverkan kopplad till övervikt och metabolt syndrom.

Riskfaktorer för levercancer kan vara:

• Levercirros: den vanligaste bakgrundsfaktorn för HCC. Orsaker är bl.a. alkohol, virushepatiter (B, C) och sällsynta leversjukdomar.
• Fettlever och metabolt syndrom: blir vanligare i västländer.
• Hemokromatos: den vanligaste ärftliga orsaken men förklarar endast 1–2 procent av fallen med hepatocellulärt karcinom. Obehandlad ökar den risken för levercancer avsevärt.
• Rökning och hög ålder: ökar risken något.

I preventionen betonas att undvika alkohol, att ta hepatitvaccinationer vid resor till riskområden, viktkontroll, motion och god behandling av grundsjukdomar. Regelbunden uppföljning av patienter med cirros förbättrar möjligheten till tidig upptäckt.

Vanliga frågor om levercancer

Hur ger sig levercancer till känna?

Levercancer ger ofta initialt ospecifika symtom: trötthet, aptitlöshet och känsla av fyllnad i övre delen av buken är vanliga. Senare kan smärta i övre delen av buken, viktnedgång, feberkänsla, gulsot och klåda tillstöta. Själva cancern är länge symtomfri, vilket gör uppföljning av patienter med levercirros viktig.

Syns levercancer i blodprov?

Blodprover (levervärden och alfafetoprotein, AFP) kan tala för levercancer, men räcker inte ensamma för diagnos. Förhöjt AFP och avvikande levervärden leder till fortsatta undersökningar. Diagnosen bekräftas med avbildningsundersökningar, som datortomografi och magnetisk resonanstomografi, och vid behov nålbiopsi.

Syns levercancer på ultraljud?

Ultraljud kan upptäcka en tumör i levern och lämpar sig därför till exempel som säker uppföljningsundersökning hos personer med cirros. Ifall misstanke om levertumör uppstår, görs datortomografi med kontrastmedel och ofta även magnetisk resonanstomografi. Särskilt vid atypiska (avvikande) fynd tas ett nålprov, det vill säga en liten vävnadsbit, från tumören under ultraljudsledning.

Hur fastställs levercancer?

Levercancer fastställs genom en kombination av blodprov (bland annat AFP och levervärden), avbildning (DT/MRI) och vid behov vävnadsprov. Ett typiskt avbildningsfynd kan vara diagnostiskt utan biopsi, men särskilt i oklara fall behövs biopsiprov för att säkerställa differentialdiagnostiken dvs. alternativa diagnoser.

Hur är prognosen vid levercancer?

Prognosen beror på sjukdomens stadium och leverfunktionen. Även övrigt hälsotillstånd påverkar prognosen och tillgängliga behandlingar. I tidigt skede kan operation eller ablationsbehandling vara botande. Vid långt framskriden sjukdom kan läkemedelsbehandling, embolisering och stereotaktisk strålbehandling förlänga livslängden och lindra symtomen. Behandlingen skräddarsys individuellt.

Kan levercancer orsaka klåda?

Ja. Klåda hänger ofta samman med att gallsyror ansamlas i blodet när levern och gallgångarna inte fungerar normalt. Symtomet lindras när bakomliggande orsak behandlas. Vid behov används även symtomlindrande läkemedel och stödåtgärder.

Hur behandlas levercancer hos äldre?

Behandlingen bedöms individuellt utifrån funktionsförmåga, övrig sjukdom och leverstatus. Ålder i sig hindrar inte behandling, men nyttan och riskerna måste vägas. Tillgängliga är lokala behandlingar, strålbehandling, embolisering och läkemedelsbehandlingar – vårdplanen görs tillsammans med patienten.